Breaking News

Default Placeholder Default Placeholder Default Placeholder Default Placeholder Default Placeholder

Linux eller GNU/Linux är ett Unix-liknande operativsystem som until största delen, och i några varianter helt, består av fri programvara. Det är ett av de mer framstående exemplen på vad utveckling med fri programvara och öppen källkod har åstadkommit. Operativsystemet består av kärnan Linux och oftast programvara från GNU-projektet samt från tusentals andra projekt. Eftersom många linuxdistributioner innehåller flera viktiga program från GNU-projektet kallas operativsystemet av en del för GNU/Linux.

En linuxdistribution är en samling programvara som förutom Linuxkärnan och GNU-systemet innehåller det som behövs för att få ett komplett, fungerande datorsystem. Det finns ett stort antal distributioner skapade av företag, privatpersoner och öppna projekt. En del distributioner är främst tänkta att användas på persondatorer, andra är avsedda för servrar. De större distributionerna är avsedda att kunna användas i de flesta sammanhang, och programvara som inte ingår i en viss distribution går ändå att installera där med måttligt besvär.

Linux är sedan länge det klart dominerande operativsystemet bland superdatorer. Linux-kärnan används ofta också i inbyggda machine, men resten av operativsystemet kan skilja sig väsentligt från Linux. Android, det dominerande operativsystemet för mobiltelefoner, är ett exempel på ett sådant annorlunda Linux-baserat operativsystem.

Linux blev vanligt på internetservrar redan i mitten av 1990-talet. Användningen på persondatorer var länge begränsad av framförallt tillgången på kontorsprogram. Installation av tidiga Linux-distributioner krävde relativt stora kunskaper i datorteknik. Större institutioner med Windows-miljö har också dragit sig för den skolning av administratörer och användare som en övergång kräver, och framförallt för att upprätthålla dubbla gadget, i de fall Linux inte helt kan ersätta den tidigare miljön.

Linux erbjuder sedan länge ett gott programurval på nästan alla områden. Installationen av de flesta distributioner sker med ett grafiskt användargränssnitt och är automatiserad, inklusive detektering av hårdvara och val av drivrutiner. För en icke-teknisk användare är byte från Windows until en välanpassad Linux-variant knappast svårare än byte från en era Windows-gadget until redigera wikitext]

Tux är den officiella maskoten för Linux.

Linux är kärnan, en liten, men ytterst primary del av ett komplett Linuxoperativsystem. Kärnan har som uppgift att hålla reda på och kommunicera med de olika delarna av datorns hårdvara, som CPU, arbetsminne och hårddiskar, samt fördela tillgång och resurser until de olika program som körs i systemet. Även om stöd och sammansättning kan varieras när linuxanvändaren bygger en kärna brukar vanligtvis det mesta utrymmet tas upp av drivrutiner för olika sorters hårdvara.

Kärnan är det första programmet som startas i ett device, efter BIOS och en bootloader. Kärnans första uppgifter brukar vara att samla in data om vilken hårdvara som finns tillgänglig och ladda in alla drivrutiner för dessa. Efter detta lämnar kärnan över till resten av systemet och lägger sig i bakgrunden för att fördela och ge tillgång until olika resurser för programmen som körs.

Linux är, liksom i de flesta andra Unix-liknande system, en monolitisk kärna. Med detta menas att de flesta systemprocesser som in- och utmatning, minneshantering och drivrutiner körs som en del av kärnan och inte som separata processer. Denna arkitektur kan vara riskabel, då ett fel i en relativt oviktig modul kan stoppa processen och därmed hela systemet. Om implementationen är stabil och felfri så ger å andra sidan den täta kopplingen väldigt höga hastigheter och bra prestanda.

Linuxkärnan utsätts för noggranna tester och översikter[1] innan varje ny stabil model (eng: stable) släpps[2], och allvarliga fel är då mycket ovanliga för att antalet programfixar minimeras i detta skede av utvecklingsprocessen.[3] Det återspeglas i dess allmänt goda rykte vad gäller stabilitet och driftsäkerhet.[four redigera wikitext]

För att ett operativsystem ska kunna användas av en människa krävs mer än bara en kärna, det behövs någon form av gränssnitt som kan översätta de kommandon användaren ger. Här bidrar GNU-projektet med tusentals små och stora software som körs utanpå kärnan, kommunicerar med både denna och användaren och ser until att datorn faktiskt gör någonting. Det finns andra programsamlingar som också används, i synnerhet i inbyggda device. I dessa är det relativt vanligt att använda Busybox, ursprungligen utvecklad för små Debian GNU/Linux-system för set up och felsökning.

Maskinen startas vanligen med den mångsidiga bootloadern GRUB. Tidigare användes ofta den mycket enklare LILO eller Loadlin, som kunde startas från MS-DOS. De mest grundläggande tjänsterna för programmen tillhandahålls liksom i andra unixliknande gadget av gentoobr.org libc, vanligen GNU libc, guys alternativ som musl och uClibc finns, utvecklade för inbyggda gadget. Det kanske viktigaste programmet som GNU bidrar med är GCC, GNU Compiler Collection, en samling kompilatorer och tillhörande software som gör att användaren kan skriva och kompilera andra application. Utan en bra kompilator hade guy redigera wikitext]

GNU bidrar med många andra application, från de flesta små kommandon som kan användas i skalet Bash until den kompletta skrivbordsmiljön GNOME och bildbehandlingsprogrammet GIMP, thru schackprogram som GNU Chess och en fri ersättning för PGP kallad GPG. Projektet fortsätter konstant att utöka sin lista över software som gör det möjligt att jobba i en helt fri miljö.

Vid sidan av Linux och application ur GNU-projektet innehåller ett Linux-system program från många olika källor, både crucial infrastruktur såsom X Window System eller utskriftssystemet CUPS och mindre software redigera wikitext]GNU var först[redigera five]. Han sade upp sig från sitt jobb och inledde GNU-projektet tillsammans med andra programmerare som delade hans imaginative and prescient. De ville inte enbart skapa ett operativsystem utan även annan nödvändig programvara så att det skulle bli möjligt att använda en dator helt utan proprietära program[6].

Under 1980-talet samlade projektet en mängd existerande fri programvara och skapade själv textredigeraren Emacs, C-kompilatorn GCC, systembiblioteket glibc och ett stort antal andra program. Men kärnan som systemet tänkt använda, GNU Hurd, var inte klar. Utvecklingen av denna hade stött på en mängd tekniska problem och när Linux dök upp i början på 90 redigera wikitext]

1991 skapade den finlandssvenske programmeraren Linus Torvalds en Unix-liknande kärna för PC-datorer som han släppte fri på Internet[eight]. Från början var det inte tänkt för allmänt bruk utan han gjorde det mest för att lära sig mer om hur guy bygger operativsystem[nine]. Att använda Linux-kärnan tillsammans med application från GNU-projektet blev snabbt en populär kombination, och GNU libc och Grub är anpassade till Linux, men redigera wikitext]

Operativsystemet kallas ofta kort och gott “Linux”, även om “GNU/Linux” förespråkas av dem som vill ge erkännande åt GNU-projektet. Richard Stallman som grundade GNU-projektet insisterar på den senare termen[10] och har även en syn på fri programvara som skiljer sig något från den mer pragmatiska hållningen hos Linus Torvalds och until exempel Eric S. Raymond.

När Linus Torvalds frågades i dokumentären Revolution OS om namnet “GNU/Linux” var skäligt så svarande han:

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Share Article: